Verksamhetskulturen inom global fostran

Förutom att förmedla kunskaper och färdigheter innebär global fostran även utveckling av skolans verksamhet och kultur.

Barn och unga vistas i skolan tusentals timmar i sitt liv. Läroämnena varierar, men många saker upprepas på samma sätt från dag till dag: man sitter på sin egen plats, läraren undervisar, man tar fram den rätta sidan i boken, man köar i matsalen, man markerar innan man svarar och läraren skriver meddelanden till föräldrarna via Wilma. 

För att vardagen ska löpa behövs det rutiner. Vardagen består av små stunder som ofta kan upplevas som obetydliga. Dessa små stunder är dock laddade med förväntningar på hur det är lämpligt att uppföra sig och dessa förväntningar påverkar på ett betydande sätt barnens uppväxt och verksamhetsmöjligheter.

Grunderna för läroplanen styr skolsamfunden att utveckla sin verksamhetskultur. Skolans officiella verksamhetskultur skapar förutsättningarna för undervisningen och inlärningen. Verksamhetskulturen baserar sig på bland annat läroplanen, utbildningspolitiken, läsordningarna, läroböckerna, utvärderingen och undervisningsmetoderna.

Vid utvecklingen av verksamhetskulturen måste man beakta flera olika synvinklar.  Erbjuder skolan eleverna möjligheter att delta och påverka? Förverkligas barnens rättigheter i skolans administration och den vardagliga interaktionen? Hur beskrivs olika kulturer i läroböckerna? Ligger genomförandet av global fostran på enskilda lärares ansvar eller är den en viktig del av hela skolans verksamhet?  Är det möjligt att i skolan få erfarenhet av att ändra världen och globalt ansvar?

Om ingen lyfter fram problemen, kan de inte heller lösas

Utveckling av verksamhetskulturen förutsätter att tidigare verksamhetsmodeller ifrågasätts och ses över. I en fungerande skolmiljö vågar dess medlemmar, såsom eleverna, lärarna, städarna, kuratorn, kökspersonalen och rektorn lyfta fram problem och därefter försöker man lösa dem. Om man till exempel strävar efter att lösa elevernas protester och missnöje genom att förhandla om frågan som orsakat dem, kan detta främja deras uppväxt till individer som tar ansvar och beaktar andras åsikter.

Kulturen kan inte ändras ensam. Ändringar kräver att man tar itu med nya initiativ och ser till att de genomförs. För att reformer ska kunna genomföras med framgång ska hela skolsamfundet förbinda sig till ändringen och ha möjlighet att påverka den. Det är också viktigt att skolans ledning stöder ändringen.

Till exempel om likabehandlingsplanen utarbetas utan någon diskussion om dess innehåll och sedan begravas i bordslådan, minskar den knappast ojämlikheten. En grundförutsättning för verksamhetsutveckling är att det reserveras tid för planering och uppföljning.

Skolan är en del av samhället och dess kultur. Genom global fostran kan man undanröja gränserna mellan skolan och det omgivande samhället. Till utvecklingen av verksamhetskulturen hör samarbete med organisationer, ungdomsväsendet och andra instanser utanför skolan både i Finland och internationellt. Med global fostran kan eleverna bekanta sig med världen genom att delta i och påverka dess verksamhet.

Utbildningspaketet har planerats av Lärare utan gränser, Utvecklingscentralen Lärorik, Rauhankasvatusinstituutti och Finlands Unicef.